Håkan och Vägverket
Här kommer jag att lägga in ganska mycket material med tanke på de många år jag arbetat där samt att en hel del idag är bortglömt och ingen riktigt samlad dokumentation finns kvar om Vägverkets omfattande verksamhet.
Nytt är att en sida om Vägverkets,centrala, regionala och lokala organisation finns på en separat sida "Vägverkshistoria" med intressant material. Klicka på texten kommer du dit.
Titta även separata sidan om arkivhandlingar om du har frågor kring äldre material, m.m Klicka på texten
Mitt första jobb på Statens Vägverk som då var det formella namnet, var på Centralförvaltningen, Driftavdelningen, Maskinsektionen, kontoret för verkstadsfrågor. Där började jag som inköpare av reservdelar och verkstadsutrustning 1 april 1973. På den tiden hade man titlar kopplade till lönegrad. Jag började som Ingenjör. Arbetsplatsen låg på Västerbroplan i Stockholm.
Som nyanställd 1973 fick man en mycket bra "personalhandbok" i handen där det mesta fanns om vilka villkor som gällde. Trevligt illustrerad med tecknade bilder som är roliga att titta på än idag. Den hade jag god nytta av.
I denna fanns en bilaga ett organisationsschema över hela vägverket vilken jag har på följande bilder.
Bildfiler finns här för bättre upplösning
organisationsschema-vagverket-1973-1.jpg
organisationsschema-vagverket-1973-2-korr.jpg
Personalhandboken innehöll en hel del intressant förutom de trevliga teckningarna, här kan man läsa om ort- och kallortstillägg, bestraffningar, löneklasser, reseräkningar etc. Jag har skannat den i tre delar där ett innehållsregister ligger sist. Någon kanske minns den men har glömt innehållet och reglerna. Men här finns den. (Tyvärr blev sid. 10 dubbelskannad men det får Ni leva med)
På sidan 11 del 1 nedan kan Ni läsa om ämbetsmannaansvar! Det var det som gällde. Åter ropar man på att detta skall återinföras. Vaför ej. Jag tyckte det var bra.
personalhandbok-vagverket-1973-1-27.pdf
personalhandbok-vagverket-1973-fran-sid-29.pdf
personalhandbok-vagverket-1973-register.pdf
Kontoret där jag först började leddes av Bror Lövne och min gruppchef hette Detlof Berg. Innan jag började där hade Björn Rosengren arbetat på kontoret, som senare blev minister och en känd person. Första året fick man höra en del berättelser kring hans kreativitet när han arbetade där.
Det fanns en bra beskrivning över hus maskinfrågor hanterades inom Vägverket på den tiden. Skriften togs fram år 1974. Det är en intressant läsning för den som vill veta mer om den betydelse maskinresurserna hade vid den tidpunten.
maskinfragor-inom-vagverket-1974.pdf
Mskinfrågorna låg placerade under driftavdelning i Vägverket
Jag har ett organistionsschema kvar som visar alla de medarbetare som jobbade på driftavdelningen den 1 januari 1975. Många av dessa flyttade aldrig med till Borlänge 1980 utan fick andra jobb i Stockholm. Jag bifogar denna förteckning i en PDF fil här under.
statens-vagverk-cf-d-avd-1975.pdf
Min första bild är från min inköparkarriär på Maskininköpskontoret dit jag flyttade på hösten 1975. Fick äran att köpa in en serie där den 1500:e hjullastaren av Volvo BM:s 621/641 serie leverades till Vägverket. Bröderna Lundberg i Skellefteå tillverkade dessa åt Volvo BM. Det var bröderna Göran och Birger Lundberg som startade med att bygga en bakvänd traktor med lyftaggregat som succesivt utvecklades. En smart idé som blev en stor succsé och är grunden till dagens hjullastare. Bilden visar när vi principbesiktade en maskin i denna serieleverans i Skellefteå 1980.
Maskininstruktörer fanns på Vägverket runt om i hela Sverige. Duktiga yrkesmän som behärskade sitt maskinslag. Dom svarade för utbildningen av alla förare i Vägverket på den tiden. Av dessa lärde jag mig mycket om hur man kan hantera olika vägmaskiner. Här är det hjulastarinstruktörer på träff i Pukavik i Blekinge. Håkansson, han med kepsen är duktig fotograf som tog bilden och gav mig en förstoring. Han bodde i Smålandsstenar.
Här är det min första Generaldirektör Sven Göran Olhede som provar en hjullastare av typen ovan. En jordnära chef som pratade med alla centralt anställda (700 st) enskilt en stund inför jul. Det var på Centralförvaltningen som låg på Västerbroplan i Stockholm. Han hade varit statssekreterare och riksdagsman för S innan han blev Generaldirektör på Vägverket 1971. Avled hastigt i mars 1978.
Väghyvlar köpte jag in ett stort antal bl a 105 st ett enskilt år. En fantastisk maskin för allt vägunderhåll. Enda maskinen som klarar isrivning på vintern, nu åker vi på spårad väg på vintern då de flesta väghyvlar försvunnit. Kolla huvudbilden med länken vilken vinterbild. Här är Volvo BM:s midjestyrda 3500 som besiktas i Skellefteå hos Br Lundbergs som tillverkade den då åt Volvo BM. Ett nytt grepp inom en statlig myndighet var att använda sig av "Finansiell Leasing" för att finansiera köpet av bl a Väghyvlarna och lastmaskinerna. Jag fick möjligheten att genomföra de första mycket stora avtalet med ett företag som hette Merkantil Leasing AB som var ett bolag kopplat till Götabanken. Idag är det ett vilande bolag inom Sweedbank. Avtalet var då ett banbrytande avtal som fick stor uppmärksamhet och så småningom reglerades för statliga myndigheter. Men vid detta tillfällen fanns inget reglerat om detta. Jag fick förmånen att föreläsa om detta vid ett stort seminarium i Stockholm.
I juli 2015 hittade jag ett brännjärn när jag städade i mitt garage. På 1970 talet skulle däcken märkas med brännjärn med VV och årtal samt vilken kordtyp det hade. Vilket kanske är svårt att fatta idag? Årtalet kunde man byta ut se skruven man lossar och den runda delen med årtalet. Nisse Holmer var vår stridbara gummigubbe som var specialist på däck på den tiden. Han flyttade aldrig med till Borlänge.
1979 och 1980 flyttade Vägverkets centalförvaltning till Borlänge, 1980 var det invigning med vår Kung Carl Gustav. Så här såg programmet ut. Lite kuriosa var att han kallade oss för "centralföreningen" i stället för centralförvaltningen. Men det gick ju bra ändå.
När jag flyttade upp till Borlänge arbetade jag på maskininköpskontoret DMi under ledning av Karl-Erik Rydell som lärde mig mycket om förhandling. Vi var ett sammansvetsat gäng som jobbade där. Bilden är ett ihopklipp från 1985 som jag trots dålig kvalite vill ha med i mitt fotogalleri. Flera har gått bort i för tidig ålder av de som finns med på ihopklippet. Datorerna var inte vanliga så man klippte och klistrade och sedan lade det i kopiatorn.
Ett visitkort från den tiden
På bilden ovan finns Ulla (Almkärr) med som var konstnärligt lagd. När jag besökte Dalarnas museum i Juli 2015 såg jag en målning som påminde om hennes konst. Jag tog då fram en målning jag fick av henne och scannade in denna. Lite annat än alla maskiner, mm. Ulla avled alldeles för tidigt i mars 1988 efter en kort tids sjukdom.
Här nedan kan man se hur vägverket såg ut 1984.
Nedan vårt fina standar på maskininköpskontoret.
Vi köpte många olika maskin allt från färjor, krossar, lastbilar, väghyvlar, lastmaskiner och inte minst en mängd utrustning som exempelvis snöplogar. Många typer av plogar fanns som delades in i huvudgrupperna förplogar, och sidoplogar. Inom dessa grupper fanns sedan undergrupper lämpliga för olika ändamål. På bilden ses vår ploginköpare Arne Simgren inspektera en förplog typ diagonalplog och till höger finns en sidoplog. Allt skulle målas i VV gul nr 8 både utrustning och fordon.
Mähler och Söner var en pålitlig leverantör av vägutrustning, jag hade förmånen att besöka Rossön där tillverkningen låg. Som reklamgåva hade de bl a en kortlek med loga på.
Nytt 2018-01!
Här är förteckningar över Vägverkets resurser för att klara en vinter på 1970 -1980 talet.
Varje besvärlig vinter diskuteras detta numera. Men idag har Trafikverket inga egna resurser att klara detta utan är helt beroende av entreprenörer som har stor kostnadspress på sig vilket innebär begränsad möjlighet att anskaffa bra maskiner och utrustning för vinterväghållning.
A-maskiner = maskiner som klassades som anläggningstillgång. Avskrivningstiden varierar något beroende på maskinslag. En imponerande maskinpark. Därutöver lejdes många entreprenörer/åkare in via åkaravtalet vintertid se tabellen ovan från 1984.
forteckning-over-a-maskiner-utdrag-1986.pdf
Det fanns givetvis mycket utrustning och redskap av olika slag som sand- och saltspridare samt en mängd olika plygtyper beroende vilka resurser som klarade att hålla vägen snöfri bäst.
Man bör veta att Vägverket höll inlejda entreprenörer med denna utrustning och svarade för att plogfästen etc. monterades på deras fordon. Så när alla resurser var i bruk egna och lejda fanns en imponerande kapacitet med dagens mått mätt.
OBS utdraget i filen nedan innehåller endast innehavet av vinterutrustning i varje län specificerat på utrustningstyp. "Här kan vi börja snacka plogar!"
forteckning-over-utrustning-vinter-1978.pdf
Varje år följde man upp de åtgärder som genomförts på vägnätet med avseende på kostnader, maskin, personal, inhyrda insatser i något som kallades "Årsrapport Drift Riket" med hjälp av detta tabellverk kan man se vilka insatser som gjorts på vägnätet samt även ett antal jämföringsår bakåt i tiden.
Nedanstående fil visar endast innehåll i rapporten som är allt för omfattande för mig att skanna.
arsrapport-drift-1989-riket-forsattsblad-samt-innhall.pdf
Bror Berglund var vår kunniga inköpare på färjor, han projekterade dessa också.
Det finns en del intressant man varit involverad i kopplat till detta. När det gäller alla maskiner i Vägverket hade dessa ett maskinslagsnummer, exempelvis lastbilar 11, väghyvlar 21, hjullastare 37. Färjor hade beteckningen 61 om de var frigående, 62 om de var linstyrda och propellerdrivna och 63 om de var lindrivna. Efter maskinslagsbeteckning lades ett individnummer. Exempelvis en färja kunde ha beteckning 61/123.
Men när man skapade resultatenheten färjerederiet ansåg man att denna märkning inte var sjömannamässig så istället döpte man om färjorna till kvinnliga namn. Det är dessa namn man ser idag när vi åker färja med Trafikverket. För övrigt är väl färjorna de enda "maskiner" som fortfarande finns kvar, alla andra vägmaskiner är borta. Finns nog några kvar på museet i Kjula. Men Pylonens museum i Borlänge har man tyvärr också avvecklat. Detta var tidigare ett intressant besöksmål med sina barnbarn. Känslan för historia är tyvärr inte särskilt stor numera i Trafikverkets ledning.
Säkert kan någon se de gamla beteckningarna lite svagt på den gula färgen ifall man äger något gammalt utrangerat Vägverksfordon.
Bifogar en registersida från 1980 som visar maskinslagsnumren samt innehavet i antal då. Väghyvlar fanns då 565 stycken. Men på den tiden slapp man åka med djupa isspår på vintervägarna.
maskinslagsfoteckning-inkl-antal-1980-vv.pdf
En intressant film kan man se från år 1937 då man se vilka maskiner man använde för snöröjning i Stockholm. För 75 år sedan hade man bättre resurser än vad som idag, är det inte konstigt? Titta på filmen från stockholmskallan.se. klicka på länken. http://stockholmskallan.se/Soksida/Post/?nid=19667
Jag fick möjligheten att bli gruppchef på maskininköpskontoret 1980. Där sysslade vi med maskinplanering och många frågor kopplade till ekonomi som kalkylering och livstidskostnader för maskiner. Det fanns ett system som man benämnde "summakostnadssystemet" vilket man använde för att avgöra när lämpligaste tidpunkten var att byta en gammal maskin mot en ny. Nedan finns en bild på hur vi presenterade Matrielsektionen som det hette då. Man hade vid en organisationsutredning tillfört de delar som tidigare låg under ekonomiavdelningen och som sysslade med matrielförsörjning som var en omsättningsmässigt stor verksamhet. Det fanns också en förrådsverksamhet med tre centralförråd placerade i Växjö, Knivsta och Ånge. Jag brukade skämtsamt säga att varje högre chef som tillträdde skulle utreda hur man kunde avveckla dessa förråd, vilka i verkligheten var mycket välskötta och uppskattade av organsisationen ute i landet. Innehållet i förteckningen finns också som PDF fil nedan där man kan se vilka som arbetade med vad där 1981. Vi hade en duktig tecknare på Vägverket som gjorde bilden på första sidan som visas nedan.
vem-gor-vad-pa-dm-1981-innehall.pdf
Ett intressant fråga som jag var involverad i var när båten/färjan till Holmön skulle beställas i början på 1980 talet. Man ville då titta på om det fanns möjligheter att flytta ansvaret för färjdriften till Umeå kommun. I några fall var det så att man vid nybeställning av ett fartyg erbjöd berörd kommun att ta över detta till förmånliga villkor om man slapp att ansvara för driften av den aktuella farleden. Då jag undersökte frågan insåg jag att det fanns en kommunikationsminister som hette Gösta Skoglund. Han hade mycket skickligt skrivit in i en förordning att Holmöleden skulle vara allmän väg. Och att ändra på detta fanns det ingen politisk vilja till vid den tiden. Och kommunen ville givetvis att staten fortfarande skulle svara för att upprätthålla driften av denna led. Leden kan man säga är unik, ingen motsvarande färjled finns vårt land. Tror inte att alla Holmö- och Umeåbor idag förstår att detta i grunden var Gösta Skoglunds förtjänst som skrev en förodrning som senare skulle bli mycket svårt att ändra på. En framsynt politiker som förstod hur viktig en bra förbindelse var för dessa öbor i hans hemlän. Nu såg jag att en större färja ska sättas in på denna led. En avbild av Gösta Skoglund kanske borde kanske finnas i anslutning till färjleden. Han var för övrigt född på Kråkön utanför Hudiksvall där min mormor hade många bekanta när hon växte upp i Hudiksvall på slutet av 1800-talet. Om Gösta Skoglunds gärningar kan man läsa i svenskt biografiskt lexicon. Klicka på länken nedan om du vill veta mer om Gösta Skoglund.
http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=6022
Bilden nedan visar Holmöbåten som anskaffades 1983 och som numera heter Helena Elisabeth. Bilden nedan är hämtad från Färjrederiets hemsida.
Att skriva rim tycker jag är skojigt, här nedan gjorde jag med stöd av min chef ett ABC för morgondagens maskiner. Detta var publicerat i Vägverketstidningen Vårt Verk Nr 2 1985 på ett dubbeluppslag. Vill man läsa framtidsprofetsiorna får man klicka på länken under bilden.
Nu har jag även skannat hela tidningen som kan vara kul att läsa vad som hände i övrigt då. Bland annat var en artikel om den elektroniska vägmästaren, som handlande om det vägvädersystem som börjat på försök i Södermanland då, RST bilen, Libella, Broar, Vasaloppet med Mora Nisse som prisutdelare, Samt en hel del annat. OBS sid 12 och 13 finns här ovanför. Tidningen i PDF kan du hämta nedanför.
År 1980 besökte jag och Bengt Claesson Volvo BM dagarna som var ett intressant arrangemang där man fick bekanta sig med en hel del nyheter samt skapa kontakter med andra inom detta område. Vi kom med i Vol BM:s tidning Moment nr 4 1980.
Vägverket var ett tekniskt verk på den tiden med mycket hög kompetens inom många skiftande områden. Idag då det heter Trafikverket är det mesta borta och hanteras av bolag utanför. De huvuduppgifter som fanns i början på 80-talet tycker jag visas på ett bra sätt av dessa gamla OH-bilder som jag scannat in och visar nedanför. Vi hade en duktig tecknare på Vägverket på den tiden som gjorde skojiga och illustrativa bilder.
Kontoret DMi svarade också för försäljning av alla maskiner som var gamla eller inte behövdes längre. Lite kuriosa Sven Weckström som var vår maskinförsäljare sålde lastbilen till Sveriges televison inför inspelningen av Mjölkpallen som Lars Molin skrev och regisserade. Allt skulle funka på en tagning sedan blev bilen skrot efter tagningen. Lars Molin var ju biträndande vägmästare på ett arbetsområde i Uppsala län innan hann blev författare och regissör på heltid. Han skrev en rolig artikel i nr 5 1998 i Vägverkets Produktons tidning som på den tiden hette På Väg om hur det gick till när Olof Palme gett ett vallöfte att fixa ny väg till Kapellskär. Under bilden finns en fil där man kan läsa kåseriet.
valloftet-av-lars-molin.pdf
En annan intressant maskinförsäljning var den försäljning som skedde av Vägverkets mudderflotta. Innan uppdelningen i olika divisioner fanns en Byggnadsavdelning med sju Byggnadsdistrikt som senare blev sex. I det södra distriktet (BYS) fanns denna mudderflotta som avvecklades och alla fartyg såldes. Vet att vi hade någon försäljning till Surinam som är en stat i Sydamerika. Men det kan ha varit en färja.
Här ett roligt vykort som Vägverket tog fram. Jag har ett antal kvar om någon skulle vara spekulant.
Så här skulle knappast ett julkort från Trafikverket kunna se ut idag. Tiderna förändras.
Då jag var intresserad av ekonomiska frågor flyttade jag 1986 1 april till en nybildad sektion för ekonomisk planering på ekonomiavdelningen och där var Tom Ramstedt chef. På den arbetsplatsen skaffade vi som arbetsredskap de första datorerna av märket Macintosh Plus som introcucerads samma år. Läs om denna via bifogad länk.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Macintosh_Plus
På Vägverket och på den avdelningen blev vi därmed lite pionjärer innan persondatorerna blev var mans egendom. Ett exemplar av dessa fanns kvar för några år sedan hur det är idag vet jag inte. Jag skaffade ett beslutsprogram som hette Decision Map som jag tyckte var mycket intressant och pedagogiskt. Tror jag har kvar någon manual från detta program.
Efter cirka ett år på ekonomisk planering blev jag sektionschef 1987 på ekonomiavdelningen på ett kontor som svarade för Vägverkets totala betalningsverksamhet bland annat. Sektionen bestod av ett 20 tal medarbetare. Det var mitt första riktiga chefsjobb på Vägverket. Tidigare hade jag varit gruppchef som det kallades men där fanns inget personalansvar.
Det var mycket lärorikt. Här kom jag som ansvarig chef direkt i kontakt med de utbetalningar som senare ledde till en en mediastorm mot vår dåvarande Generaldirektör Per-Anders Örtendahl. Från den perioden skaffade jag mig en ingående kunskap kring hur dessa frågor hanterades vid den tiden.
I samband med att den stora omorganisationen genomfördes 1992 lades denna sektion ner och jag hamnade istället inledningsvis i den nybildade produktionsdivisionens ekonomiavdelning.
Här finns två filer nedan där man kan se hur den nya organisationen såg ut samt vem som hamnade var av chefer mfl. Man glömmer namn när man blir äldre så detta är bra dokumentation över Vägverkets omfattande omorganisation 1993. Per Anders Örtendahl som kom som ny generaldirektör ändrade om rejält både när det gällde organisationen samt vilket fokus som skulle gälla med bl a trafikanten i centrum, vackra vägar satsning på utveckling etc.
*Givetvis är alla gamla telefonnummer och adresser ogiltiga idag.
vagverket-1993-lista-v-divisionen.pdf
vagverket-1993-lista-p-divisionen.pdf
När jag arbetade på ekonomiavdelningen på 90-talet var alternativ finansiering starkt på modet. En särskild finanssektion bildades därför inom avdelningen, flera av dess medarbetare flyttade sedan med till det nybildade bolaget Väginvest. En bro mellan Frösön och fastlandet över Rödösundet var ett starkt önskemål. För att få till stånd denna skulle finansiering ske via avgifter. Så det beslutades att medel skulle lånas upp som sedan skulle återbetalas via dessa avgifter. Sveriges första avgiftsfinansierade bro!! Men detta varade bara till och med 1998. Från 1 januari 1999 ändrades detta genom ett regeringsbeslut, men man hade fått ett övningsobjekt att träna finansieringsverksamhet på.
Att bron byggdes uppskattades säkert av många. I vilket fall var det en smart manöver för att snabbare få en broförbindelse som annars sannolikt dröjt ett antal år. Jag besökte bron och tog ett par bilder 1995 när den fortfarande var avgiftsbelagd. Har inte sett någon sådan bild på nätet så det kan vara skoj att ha med min bild på hur det såg ut då. Kanske rentav lite väghistoria.
Här är även bild på bron tagen från sidan.
Vägverket Konsult bildades 1996. Tidigare ingick verksamheten i Vägverkets Produktionsdivision där jag arbetade under 1993-1995 som adminstrativ chef på Produktionsområde Öst i Västerås. Min chef där var Tom Ramstedt vilken jag arbetat under tidigare. Huset vi satt i var relativt nybyggt och låg centralt i Västerås vid Svartån.
Vägverkets Produktionsdivision var en mycket spännande tid särskilt i Västerås där fick jag ansvaret för fler områden som bl. a ekonomi, lönehantering, IT- och arbetsmiljöfrågor och var där även säkerhetschef. Nedan finns en PDF fil av den första riktiga årsrapporten 1994 där delar tagits med som kan vara historiskt intressant.
Ett mycket intressant projekt som genomfördes där var ett försök med en typ av "konsortium" som var samarbete mellan en Statlig Resultatenhet och ett privat företag med vinst-/förlustdelning. Ett av dessa kallades NYVÄG -94 och avsåg projektering, byggande, och underhåll av motorvägen "E4" vid Nyköping. Vägverket Produktion Öst och Skanska genomförde detta projekt gemensamt. Det var för övrigt ett mycket framgångsrikt projekt.
arsrapport-vv-div-produktion-1994.pdf
Vid den nystartade resultatenheten Vägverket Konsult fanns ca 400 personer lokaliserade på ett 20-tal orter i Sverige.
Chef för Vägverket Konsult 1996 blev Ingemar Melin. Han anställde mig som ekonomichef i sin stab vid uppstarten.
Som ekonomichef fick jag vara sekreterare i Konsultrådet som fungerade som en slags styrelse. Jag fick givetvis också vara ansvarig för att ta fram årsrapporter. Ett exempel visas nedan på delar ur en årsrapport.
Här nedan finns även den första organisationen 1996 med namn på de som utsågs till chefer
vagverket-konsult-organisation-chefer-vid-start.pdf
vv-konsult-arsrapport-1998-del-av.pdf
När jag år 2000 fick tjänsten som chef för affärsområde Trafik på Vägverket Konsult, blev det åter mer teknik efter att ha jobbat med ekonomi och administration i 15 år. Där fanns förutom kontoret i Borlänge där jag även hade personalansvaret för ett 15 tal medarbetare 6 regionala kontor Luleå, Härnösand, Solna, Jönköping, Göteborg och Kristianstad. Totalt bestod affärsområdet av ca 60 medarbetare.
Jag fick då pröva på att vara med ute och mäta trafik en solig dag uppe i Sollefteåtrakten med Jimmy Dahlbom, det var riktigt kul. Här är håller jag på att låsa fast en "Metor" som mäter med hjälp av slangpulser vad det är för fordon som passerar och vilken hastighet fordonet håller.
Jag blev godkänd av Jimmy och för det fick jag ett mycket trevligt minne med mig som jag nu fotograferat av för att få med detta minne här.
Om man inte kan läsa texten så står det "Sätt knorr på tillvaron" Håkan Gelin i fält 27/2 2001.
På detta affärsområde lärde jag mig mycket om Vägverkets Trafikdatasystem, trafikanalyser, statistiska metoder och mycket annat spännade. Det går att se en del analyser om trafiken under fliken "statistik och div filer".
Här finns en broschyr om trafikflödeskartor som exempel.
Trafikmätningar fanns redan 1926 då man manuellt räknade fordon. Här en bild från slussen i Stockholm.
Det är intressant att titta på organisationsbilden och den verksamhet Vägverket hade ansvar för år 2003. Man hade då samlat ansvaret för vägen, fordonet och föraren på myndigheten Vägverket. Det fanns en tanke att då hade man stora möjligheter att påverka alla dessa faktorer för att förbättra trafiksäkerhet mm. Det var en mycket intressant tid. Jag fick förmånen att då exempelvis vara mentor för en kvinnlig chef på Trafikregistret som då tillhörde Vägverket.
Organisationsbilden är hämtad ur den sista telefonkatalog i tryck form som togs fram i oktober 2003. Den är en mycket bra dokumentation över Vägverket innan man från politiskt håll steg för steg börjar avveckla/flytta delar av verksamheten. Katalogen innehåller ca 6000 medarbetare, från vägarbetare, tjänstemän och chefer på olika nivåer. Den beskriver i vilken organisationsdel metarbetaren arbetar samt dennes befattning. Finns också ett alfabetiskt personregister i katalogen. Vilken otrolig samlad kompetens kopplat till trafiken på landets vägar som finns dokumenterad i denna. Som släkt- och historieforskare, m.m. inser man vilket värde den kommer att ha om ett antal år. När man blir äldre glömmer man lätt namn men med hjälp av denna kan man enkelt friska upp sitt minne så redan nu är den värdefull för mig. På något lämpligt sätt kanske man kan göra den tillgänglig för flera på sikt.
Här en bild på innehållet i telefonkatalogen. Är någon intresserad av någon person som arbetade på Vägverket 2003 kan jag hjäpa till att lämna upplysningar. Exempel du vill veta vilka som arbetade på visst kontor/avdelning/arbetsplats så går denna sida att kopiera. Du kanske vill veta vilka som jobbade på Färjerederiets varv. då hittar man detta på sida 116. Se exemplet nedan.
Exempel utdrag telefonkatalog Vägverket 2003. OBS telefonnummren är inaktuella.
Nu var det dags för utmärkelsen Nit och Redlighet i Rikets tjänst!
Lite historik som jag hämtat från ST tidiningen "Publikt"
Historia
1803 Utmärkelsen »För nit och redlighet i rikets tjänst« instiftas.
1968 Möjlighet att välja klocka i stället för medalj.
1974 Möjligheten att få en orden för statliga tjänstemän med högre befattning tas bort.
1980 Möjlighet att välja konstglas införs.
1998 Möjlighet att välja föremål med anslutning till myndighetens verksamhet införs.
Något alternativ från myndighetens verksamhet tror jag inte fanns på vägverket. Så för min del som är lite nostalgisk så valde jag medaljen. Men den kan man inte ha hemma med tanke på hur attraktivt det är med metall idag när inte ens taket på våra kyrkor får vara kvar.
Vill man se vilka andra alternativ som finns kan man klicka på filen nedan denna rad. Klockan är vanligast sen kommer medaljen. Tror den har ökat i populäritet de sista åren.
for-nit-och-redlighet-i-rikets-tjanst-bild-2.jpg
2012 fanns denna statistik
Fördelning av valda föremål, ungefärligt genomsnitt per år:
Guldklocka: 2300 stycken
Medalj: 600 stycken
Skål: 400 stycken
Källa: Arbetsgivarverket
Nu kände jag att jag ville avsluta mina sista år med något spännade projekt och lämna chefsansvaret därför lämnade jag in en intresseanmälan att få bli delprojektledare för etableringen av det nya systemet med automatisk hastighetsövervakning vilket jag började med på heltid 2005.
Jag arbetade då på myndighetsdelen och den enhet som arbetade med ITS system och Trafikinformation. Mycket trevliga arbetskamrater även där. Jag lärde mig givetvis en mängd nya saker även där. Hittade en slipsnål som är lite rolig.
VVIS = Vägverkets Väderinformationssystem. YCD = You can drive, WMW = With maintenance with.
Ett system som etablerades i slutet på 1980 talet. "Före mikrodatorernas intåg översågs väglaget av vägmästare som åkte runt på vägarna i sitt distrikt. Numera samlas informationen in av ”plåtvägmästare”, datoriserade mätstationer som lämnar sitt mätdata till Vägverkets VViS (Vägväderinformationssystem, eller på engelska RWiS). Med dryga 760 mätstationer över hela landet, varav 210 med kameror, har Vägverket dubbelt så många mätplatser som SMHI. VViS är ett av världens mest avancerade insamlingsnät för vägväder." Enligt uppgift säger att det var år 1989 som man fick vädret tillgängligt på datorskärmen i Vägverket.
Filen nedan visar var de ca 700 VVIS stationerna var placerade År 2004. De flesta står säkert kvar. Från dessa gick det att få tillgång till väderdata i efterhand exempelvis vid en olycka. Går nog även idag.
ATK är det roligaste projekt jag deltagit i. Anders Wiman var en "inspererande" projektledare som hade stor del att projektet lyckades så väl. Vi hade även en väldigt god påhejare i form av Claes Tingvall i detta projekt. Projektet var ganska unikt där Vägverket tillsammans med Rikspolisstyrelsen genomförde ett så stort gemensamt projekt. Otroligt lärorikt.
Hastighetskamerorna (ATK som det är det officiella namnet och står för Automatisk Trafiksäkerhets Kontroll) var ett intressant projekt. Jag var etableringsansvarig för uppsättning av 700 st på landets farligaste vägar. Här monteras en kamera mellan Fjärdhundra och Enköping 2006.
Bild när den första kamerasträckan invigdes i Askersund 2006, vår GD Ingemar Skogö och Rikspolischefen Stefan Strömberg inviger gemensamt.
Bild på kamera i Morgongåva som jag tagit på en resa med sektionen på Samhälle.
Första generationen av hastighetskameror
Mobil hastighetsövervakning, här en bild på manuell övervakning på 1950 talet
Polisbuss med första generationens ATK
Första generationens mobila ATK vagnar
Andra generations mobila ATK vagnar
Här en bild på mobil ATK som togs vid ITS världskongressen i Stockholm 2009.
Efter etableringsprojektet fick jag ansvaret för att vara Vägverkets förvaltare och nationella samordnare för ATK systemet. Att ett formellt ATK råd bildades av Vägverket och Polisen när systemet togs i drift känner jag att jag hade stor delaktighet i. Vi tog där tillsammans fram en årsrapport år 2007 som också blev översatt till engelska på grund av det stora internationella intresset.
Om någon är intresserad av innehållet så finns en PDF fil med de viktigaste sidorna i publikationen.
arsrapport-atk-2007-del-av.pdf
ATK som vi förkortade kamerorna till var föremål för en hel del skämtbilder m.m
Bland annat tog några kollegor fram en ny text på Chuck Berrys låt "Raiding along in my automobile" som fick namnet ATK, ATK som de spelade på en fest. Texten finns nedan. En You tube länk finns i mina länkar om man glömt melodin.
Här nedan är det roliga kortet jag fick av mina arbetskamrater när jag gick i pension vid Vägverket !
Broar har alltid intresserat mig. Första kontakten med broar var när jag 1973 köpte in verktyg till Vägverkets reservbromateriel. Då fanns en "Försvarssektion" på Driftavdelningen vilken man kan se på organisationsbilden i början.
Denna fina bild tagen av Björn Ericsson över den nya bron i Torsång lyckades jag få med i både Vägverkets års- och sektorredovisning 2007 vilket jag är stolt över. Bengt Kallin en mycket duktig broprojektör på Vägverket Konsult projekterade bron. Jag följde bygget på nära håll och deltog vid invigningen. 2019 har samtliga broar i Torsång förnyats.
De sista året på Vägverket var jag utlånad på deltid som delprojektledare till ITS Dalarna för att påbörja etableringen Testaarena E16 eller TDA E16 som vi förkortade denna. Resultatet blev efter något år bland annat annat testplatsen i Amsberg utanför Borlänge. Men då hade Trafikverket bildats.
